mbask

Den snöboll som Janne Josefsson satte i rullning i och med sina reportage om Vänsterpartiets oförmåga/ovilja (välj ord själv!) att göra upp med sitt kommunistiska förflutna samt att partiledaren själv definierar sig som kommunist, blir allt större och större.

Om det slutar illa/väl (välj ord själv!), så finns det inget Vänsterparti i Sveriges riksdag efter nästa val.

Eftersom jag själv vill se Fredrik Reinfeldt som ny statsminister i Sverige, så vet jag inte vilket som blir bäst - en riksdag med eller utan "mjukiskommunister".

Rätten att yttra sig - om vad man än vill - är en fundamental frihet i ett fritt samhälle.

Svensk ekonomi står sig bäst med en valuta som har rörlig växelkurs gentemot alla andra valutor, för olika länders ekonomier utvecklas olika och detta måste få "fångas upp" av växelkurserna.

Jag har mycket svårt att förstå hur det kommer sig att politiska partier som tror på marknadsekonomin som bästa sätt att lösa resursfördelningsproblemet, samtidigt vurmar för att prisbildningen på valutamarknaden ska sättas ur spel genom att fixera växelkurserna, ja till och med att ersätta flera valutor med en valuta.

Ja, nu är det ju två partier som har för avsikt att ta plats i Sveriges riksdag - Feministiskt initiativ och Junilistan (om man ändå får tro att de senare ställer upp i valet, trots tveksamheten).

Junilistan skulle behövas i riksdagen, eftersom partierna där antingen är passionerat förälskade i EU eller anser att Sverige genast ska följa Grönlands exempel och begära utträde.

Junilistan vill att Sverige ska vara med i EU, men att "det mesta" av makten över Sveriges väl och ve ska finnas kvar inom rikets gränser. Alltså inte som nu - att det blir en allt kraftigare maktförskjutning från Stockholm till Bryssel.