Kan man vara en kristen och samtidigt en genomtänkt person?
Nasse skrev i en kommentar:
"Tveksamt om jag är intresserad av att diskutera Kristoffers förtappade själ [...] ge mig ett i mitt tycke gott argument så ska jag tänka på saken."
Nåja, vi behöver inte fokusera på Kristoffer och hans (eventuellt) förtappade själ, utan vi kan vidga diskussionen till frågan om man samtidigt kan vara en kristen och en genomtänkt person.
Ett gott skäl för att Du skulle vilja diskutera?
Ja, att Du själv skulle vara en genomtänkt person som inte räds en förnuftig diskussion.
Jag har inte för vana att diskutera med personer som redan i det initiala skedet känner sig så pressade att de använder sig av personangrepp.(”Ge dig aldrig in i diskussion med en idiot. Han drar obönhörligt ner dig på sin egen nivå och vinner på erfarenhet”
- Lucidity )
Jag syftar på "Ja, att Du själv skulle vara en genomtänkt person som inte räds en förnuftig diskussion." Underförstått, OM jag inte "vågar" diskutera är jag antingen inte genomtänkt eller så är jag en fegis.
Förresten är svaret en självklarhet. Visst kan man vara det.