Åke Green
Rätten att yttra sig - om vad man än vill - är en fundamental frihet i ett fritt samhälle.
Hej! Tack för dina inlägg. Här kommer två svar:
1) Du har förstått mig rätt ifråga om att det jag skriver är sant för mig just denna sekund i mitt liv. Däremot är det inte objektivt sant. Det är upp till var och en att ta ställning. Jag respekterar personligen allas åsikter, eftersom de är just åsikter. Ingen kan påstå att han eller hon sitter inne med den fullständigt objektiva Sanningen. Inte jag. Inte du. Vi kan bara mäta sannolikhetshalter med utgångspunkt från våra egna erfarenheter, vår kollektivt nedärvda kunskap och våra sinnens begränsningar.
2) Min poäng är just att bristen på reflektion är oroväckande. Och religiositet är ett bekvämt sätt att slippa reflektera. Och du märker själv hur upprörd du blir över att jag ifrågasätter detta. Jag önskar att ALLA människor stannade upp – vilade i sig själva – och begrundade sin syn på livet och sin plats i detsamma. Att sätta sitt hopp till något annat än sin egen handlingsförmåga är för mig en genväg.
Tack själv för dina svar.
2 korta kommentarer:
1) Det är skillnad på att hävda att det finns en objektiv sanning och att hävda att man själv känner den till fullo. Jag tror inte att jag sitter inne med hela sanningen eller ens en stor del av den, men jag tror definitivt på existensen av en objektiv sanning.
2) Jag tror att Du misstar dig att religion och religiositet med nödvändighet är ett sätt att slippa reflektion. Oreflekterande människor - jag har absolut inte dig i åtanke, eftersom vår diskussion bevisar motsatsen - finns överallt och jag tror speciellt att de finns bland agnostikerna.
Många religiösa människor funderar i "lagom doser" över livets tillvaro - andra religiösa i betydligt större omfattning - men jag tror att det finns betydligt fler bland de icke-religiösa som ägnar knappt nämnvärd tid åt de stora livsfrågorna.