Naturligtvis finns inte Gud!
"Naturligtvis finns inte Gud", utropar den upplysta människan.
Jag har inga problem med ateister, men jag har svårt att förstå mig på "moraliska ateister". Alltså sådana gudsförnekare som hävdar att det är fel att döda andra människor, som Hitlers avrättningar av judar i de nazistiska koncentrationslägren.
För utan en Gud finns ingen giltig moral.
"Men människan då - kan inte hon utgöra en grund för moralen?"
Om så vore fallet är moralen en subjektiv konstruktion. Detta tycks också de flesta ateister ha insett när de förnekar att det skulle finnas något genuint gott och ont.
Jean-Paul Sartre, fransk ateistisk filosof: "... med honom [Gud] försvinner varje möjlighet att leta efter några värden i en andlig himmel: det kan inte längre finnas någonting gott a priori".
Det moraliskt förkastliga reduceras därmed till sociala konstruktioner. Är detta trovärdigt?
"Men evolutionen då - kan inte den förklara varför människor har moral?"
Evolutionen kan förklara uppkomsten av moral, men inte motivera dess giltighet. Varför? Jo, därför att bakom ateistens påstående döljer sig föreställningen att överlevnad är bättre än utplåning, att liv är bättre än död.
Men varför skulle det vara så? Är inte denna föreställning ett uttryck för en viss typ av moral och inte alls en motivering av dess giltighet? Jo, visst är det så.
Slutkläm: Ateister lever bättre än sin egen livsfilosofi då de hävdar moraliska värden.
Det handlar inte om liv eller död... En molekyl som kan kopiera sig leder osvikligt till att selektion sker. Du har inte förstått processerna bakom evolutionsteorin och där med missat hela teorin. Läs på och kom tillbaks med en bättre grundad kritik...
Tack för din synpunkt, Mårten.
Jag kanske bör förtydliga att inlägget är riktat till de ateister som påstår att evolutionsteorin kan förklara varför människans moral äger giltighet. Alltså till de ateister som påstår att principen "allt som främjar livet är gott" kan skänka denna giltighet.
Med andra ord hänvisar jag aldrig till ett faktiskt sakförhållande ("osviklig selektion"), utan till dessa ateisters föreställningsvärld.
Så, Mårten, din uppmaning att bättre förstå processerna bakom evolutionsteorin är i första rummet riktad till dessa människor och inte till undertecknad.
Din kritik bygger ju inte på vad de menar med "allt som främjar livet är gott" utan hur du missförstår det uttalandet.
OK... Kan du på ett vettigt sätt förklara varför du tror? Svar som "Jag kan inte förklara... Det är därför det heter 'tro'" eller "Jag har upplevt gud personligen" och "Gud har hjälpt mig" är inte acceptabla förklaringar.
För att bedöma vilken nivå vi har på diskussionen måste jag fråga: Är du ID-anhängare?
Mårten, jag förstår inte varför Du är så aggressiv.
Jag öppnade samtalet med dig i all välmening genom att be dig utveckla påståendet "All religion bygger på att man väljer ett enkelt svar som inte kräver att man förklarar varför man tror som man tror". Ännu har jag inte fått något svar av dig.
Istället handlar en replik från dig om vilken eventuell "nivå" diskussionen är på, där Du framvisar en dryg attityd. Snälla, Mårten, om vi ska ha den attityden så har Du inte mycket att komma med.
Själv är jag både disputerad och docent i nationalekonomi. (Du har ju inte ens kommit in på någon forskarutbildning!) Jag har teknisk högskola bakom mig med inriktning mot matematik och fysik. (Dock har jag undvikit kemi och biologi, eftersom jag aldrig varit intresserad av dessa ämnen.)
Jag har närmare 170 poäng på IQ-skalan (mätproblem, som alltid), där en standardavvikelse är 15 poäng. Sannolikheten att Du skulle ha högre poäng på IQ-skalan är så pass liten att jag, helt ärligt, utgår ifrån att Du är dummare.
Jag har samtalat med disputerade mikrobiologer/genetiker, både kristna och icke-kristna, utan att möta denna aggressivitet. Kanske det beror på att de är disputerade som fått dem att inse komplexiteten i frågorna? (Hur kan Du veta att jag missförstått samtalen när Du inte ens varit med?)
Samtalen har varit meningsfulla, men Du visar inget som helst intresse av diskussion. Istället gnäller Du i din blogg över att man inte kan kommentera vad som står i kristnas bloggar, ja Du kallar dem fega för detta.
Mårten, Du borde ha uppvisat ett gott exempel genom att först svara på den fråga som jag ställde till dig, istället för att som nu uppvisa en dumdryg attityd.
Har du avhandlingen i pdf-format så skicka den gärna! Jag har inte testat min IQ och jag tror som du att jag inte kommer i närheten av din IQ. Visserligen har jag bara ditt ord på att du har 170. Synd att du inte använder denna intelligens till något bättre än nationalekonomi.
Om du skickar ett mail med ditt namn så kan jag kolla efter artiklar som du skrivit. (Eller om de artiklarna finns i pdf så kan du skicka dem också) Jag gillar att lära mig nya saker. Vilket universitet disputerade du vid?
Vilken typ av IQ-test du har gjort? Det finns ju endel att välja mellan.
Det test jag gjort - för fyra år sedan - är ett test konstruerat av Xavier Jouve. Jag gjorde testet - ett test utan tidsgräns - och skickade resultatet till honom för bedömning.
Just test utan tidsgräns och som också är "culture fair", är de test som jag tror bäst mäter ens förmåga. Orsaken är att test utan tidsgräns ger en all behövlig tid att lösa ett svårt problem, emedan test med tidsgräns (såsom Mensas, som jag inte gjort) mer mäter hur snabb i tanken man är.
Naturligtvis spelar det ingen roll vilken typ av test man gör - test utan eller med tidsgräns - om det finns ett tydligt 1-1 förhållande mellan testen, som man också känner "exakt", om var i IQ-fördelningen man befinner sig. Dock TROR jag inte så är fallet.
"Culture fair" test, alltså test som inte har språkliga problem (eller gynnar dem som studerat matematik), är också ett nödvändigt krav för ett bra test. Jag behöver knappast motivera varför.
Ett test jag arbetade en hel del med, men aldrig skickade in mina svar på är Ron Hoeflins "Power Test", som Du hittar här:
http://www.eskimo.com/~miyaguch/power.html
Du skrev:
"Synd att du inte använder denna intelligens till något bättre än nationalekonomi."
Jag tycker nog att nationalekonomi (finansiell ekonomi) är mer stimulerande - och framför allt roligare - än andra ämnen.
Framför allt är nationalekonomi (på ett sätt) knepigare än naturvetenskaperna, eftersom människan är en viktig del i ämnet. En foton stannar liksom inte upp under sin färd för att se på den vackra utsikten.
"No one questions the credentials of the 'Olympian Gods' though. Xavier Jouve, Nik Lygeros and the other self-appointed gurus of Ultra-High IQ Land preside over admissions and their judgment is final. Their self-designed, self-administered tests are allegedly exhaustively normed for psychometric accuracy."
"Currently Xavier Jouve try to make his work academically recognized"
Gud finns inte tills motsatsen är bevisad. Att tro på något som enbart är grundat på en bok nedskriven av människor är naivt.
Ungefär som att jag skulle tro på Rödluvan och Vargen och stenhårt hålla fast vid den övertygelsen fast folk bevisar för mig att vargar inte kan prata.
Snarare är det väl så att Gud finns eller inte finns, vare sig vi kan bevisa det eller ej. Men jag förstår vad Du är ute efter, även om Du formulerar dig lite oaktsamt.
Du förslår följande "test":
H0: Gud finns.
H1: Gud finns inte.
Ett annat "test" är följande:
H0: Gud finns inte.
H1: Gud finns.
Du insinuerar att jag skulle förespråka det senare "testet", alltså att det är ateisternas sak att bevisa att Gud inte finns. Å visst kan man göra så.
Men om Du läst LITE mer i min blogg, så är det snarare det första "testet" som är min ledstjärna. Mao delar jag din uppfattning.